Commodore hade under 80-talet stora framgångar med sin 8-bitars hemdator Commodore 64 och många som växte upp med C64:an bytte senare upp sig till en Amiga, som vare företagets nästa stora succéprodukt.

Amigan utvecklades ursprungligen av företaget Hi-Toro, men köptes 1984 upp av Commodore. Året efter lanserades Amiga 1000, som var den första modellen i vad som skulle bli en av 80- och 90-talets mest populära hemdatorer.

Amiga 1000

Amiga 1000 hade en Motorola 68000-processor på 7 MHz, 256 kilobyte (kB) RAM-minne och var för sin tid väldigt avancerad med tanke på det relativt låga priset. Den hade nämligen specialkretsar för ljud och grafik som avlastade processorn. Dessutom hade den multitasking, vilket innebar att man kunde köra flera program samtidigt.

Grafiskt klarade Amiga 1000 av att visa 32 färger samtidigt på skärmen i upplösningen 320 x 256 pixlar samt 16 färger i 640 x 256 pixlar. Det fanns dock specialgrafiklägen som möjliggjorde 64 färger (EHB) och till och med 4096 färger (HAM). Det sistnämnda läget lämpade sig dock inte bra för rörlig grafik, men användes flitigt för att kunna visa bland annat inskannade foton på skärmen i 4096 färger, vilket inte ens dyra PC-datorer klarade på den tiden. Ljudchippet Paula möjliggjorde fyra kanalers 8-bitarsljud i stereo.

Amiga 500

Den absolut populäraste Amiga-modellen var dock Amiga 500 som lanserades 1987. Den var i grunden väldigt lik Amiga 1000 men hade gjorts kompaktare med tangentbord och dator sammanbyggda, som hos Commodore 64. På högra kortsidan satt diskettstationen för 3,5-tumsdisketter. En förbättring hos Amiga 500 var att man nu lagt Kickstart (motsvarande BIOS) på ett ROM-chipp, så det snabbt laddades in så fort man slog på datorn. Hos Amiga 1000 var man tvungen att ladda in Kickstart från diskett.

Amiga 500 blev på grund av sitt låga pris och för sin tid imponerande grafik, främst populär som speldator och det gick även att koppla den till en vanlig tv ifall man köpte till en så kallad RF-modulator. Joystickportarna var dessutom identiska med de hos Commodore 64, så man kunde återanvända sina gamla styrspakar i Amigan.

RAM-minnet hade nu fördubblats till 512 kB och det var dessutom vanligt att köpa till lika mycket extraminne, då vissa program och spel antingen krävde eller utnyttjade det, så man fick totalt en megabyte.

Amiga 1200

Nästa stora steg var Amiga 1200 som kom 1992. Den hade en Motorola 68EC020-processor på 14 MHz, 2 MB RAM och dessutom ett nytt grafikchip kallat AGA som klarade av fler färger och högre upplösningar. Amiga 1200 sålde initialt bra, men Commodore fick efter ett par år ekonomiska problem och efter flera påtryckningar från inkassoföretag utan att lyckas lösa det hela gick företaget i konkurs 1994. Den största anledningen till detta tros ha varit företagets enormt påkostade reklamkampanjer för den Amiga-baserade multimediamaskinen CDTV som sedan sålde väldigt dåligt.

1992 lanserades även Amiga 600 som såg ut som en kortare Amiga 1200, då den saknade numeriskt tangentbord, men snarare var en lite upphottad Amiga 500 under skalet.